Smedjanpodden
45: Myndighetsaktivister, liberalt inbördeskrig och Facebook

45: Myndighetsaktivister, liberalt inbördeskrig och Facebook

February 28, 2019

Om inte den offentliga sektorn krymper avsevärt kommer aktivistiska tjänstemän att fortsätta vara ett problem. Alla i skyttegravskriget om liberalismen har fel. Och de optimister som hoppades att sociala medier skulle gynna det offentliga samtalet visade sig ha fel.

I veckans avsnitt tar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn på sig rollen som problemlösare. Först reder vi ut varför aktivister flockas till den offentliga sektorn och väljer att arbeta som tjänstemän. Lösningen är förstås att krympa den offentliga sektorn.

Sedan analyserar vi dragkampen om begreppet ”liberalism” som återigen pågår för fullt. Här är problemet att det ideologiskt och idéhistoriskt inte finns en enda sann liberalism, utan en bred tanketradition. Ur det perspektivet blir det alltså meningslöst att sitta och dividera om vem som är liberal och inte. Däremot är det förstås partistrategiskt listigt att försöka få monopol på ett populärt begrepp.

Apropå monopol har Facebook blivit för mäktigt för sitt eget bästa, i kombination med en slagsida åt vänster och en tendens att gynna deplattformisering. Tur att dess makt utgår från dess användare, och användarnas missnöje börjar märkas allt tydligare.

44: Skatteavdrag, terrorism, lärare och provocerande konst

44: Skatteavdrag, terrorism, lärare och provocerande konst

February 21, 2019

Skatteavdrag är inte ”bidrag för de rika”, det är inte synd om återvändande IS-terrorister, det är inte synd om stökiga elever som blir utslängda ur klassrummet, och om konst ska vara provocerande så är reklamen i tunnelbanan bättre konst än den vedertagna konsten.

I veckans avsnitt reder Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn ut skillnaden mellan begreppen ”avdrag” och ”bidrag”. Det kan låta självklart, men ju längre ut på vänsterkanten man kommer, desto svårare verkar ibland skillnaden bli att förstå.

Vi diskuterar även fallet med Shamima Begum, kvinnan som efter fyra år med IS vill återvända till Storbritannien. Sverige har enligt Säpo omkring 100 IS-terrorister som kan tänkas vilja återvända hem, samtidigt som vårt rättssystem redan är tungt belastat och vår lagstiftning orimligt mild.

På temat svårlösliga samhällsproblem har den svenska skolan stora brister. Vi minns olika lärare vi haft, och konstaterar att de stränga lärare man avskydde i skolan är de lärare man i efterhand uppskattar mest. Det räcker dock inte att ha auktoritet – man måste backa upp den med bra ämneskunskaper, och där är det möjligt att den svenska skolans problem är ännu större.

Slutligen tar vi oss an en populärkulturell fråga: Hur kommer det sig att lättklädda modeller provocerar mer än helnakna män på tunnelbanans väggar? Och om konst nu syftar till att provocera – är i så fall Lindex med sin reklam för underkläder bättre konstnärer än de faktiska konstnärerna?

43: Alla hjärtans dag, vapen och oärliga politiker

43: Alla hjärtans dag, vapen och oärliga politiker

February 14, 2019

Kommunikationsproffs är inte bra för politiken, EU:s vapendirektiv är på väg att implementeras precis lika dåligt som vi väntade oss, och Smedjanpodden testar Teskedsordens ”Rassekollen”.

I dagens avsnitt testar Smedjans redaktörer stiftelsen Teskedsordens formulär för att lista ut om en dejt i själva verket är ett svin eller möjligen en rasist. Det visar sig vara ineffektivt, eftersom rätt svar redan är inbakade i frågorna.

Vi talar också om EU:s vapendirektiv, som nu har utmynnat i ett implementeringsförslag från regeringen. Precis som vi sagt hela tiden har EU-direktivet, som i sig inte nödvändigtvis hade blivit ett större problem för Sveriges jägare och sportskyttar, blivit ett verktyg för att införa impopulär politik i Sverige och sedan skylla på EU.

Slutligen försöker vi svara på frågan varför politiker i en tid av populism och misstro mot eliter talar på sätt som snarare förstärker förtroendekrisen. Vår slutsats: Politisk kommunikation handlar för mycket om narrativ och förskönande omskrivningar, och för lite om att faktiskt beskriva verkligheten.

42: Rättviseförmedlingen, konservatism och miljösnobberi

42: Rättviseförmedlingen, konservatism och miljösnobberi

February 7, 2019

Det är inte alls goda nyheter att Rättviseförmedlingen har lagt ned, tycker Blanche. Konservatismen är tillbaka i samhällsdebatten – även om ingen verkar förstå vad konservatism är – och så har miljösnobberiet nått nya höjder.

Många är glada att Rättviseförmedlingen lagt ned, men Smedjanpodden kan meddela att det inte finns någon anledning att korka upp champagnen. Orsaken till att den lägger ned är inte att den givit upp, utan att dess ideologi fått så stort genomslag att själva lobbyorganisationen blivit överflödig.

Konservatismen har åter dykt upp i samhällsdebatten, men få verkar förstå konceptet. I stället tror många att konservatism är en motsats till liberalism, som om liberalkonservatismen över huvud taget inte existerade. Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn reder ut begreppen.

Slutligen talar vi om eliter – dels eliterna i politiken och de som förespråkar expertstyre över folkstyre, dels samhällseliterna och deras besynnerliga inställning till miljön. Samtidigt som de själva gärna flyger kors och tvärs över jordklotet, verkar de vilja göra det för dyrt eller svårt för vanligt folk att följa efter. Varför lyckas miljöaktivister alltid göra sig så osympatiska?